Stensjövallen

Fokus på rastypiska, harmoniska och livskraftiga Deilenaar

Bestämmelser ur Nordisk Kaninstandard

Danska/norska/finska/holländska/tyska: Deilenaar

Rasen härstammar från Holland där den godkändes 1940. Uppfödaren var GWA Ridderhof från Deil utanför Amsterdam.

Viktskala

Ungdjur

Raser med en idealvikt begynnande från 2,01-5,0 kg räknas som ungdjur intill sju månaders ålder. För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger 5 poäng.

Ålder i månader       Idealvikt i kg
4 intill 5 mån 2,0
5 intill 6 mån 2,4
6 intill 7 mån 2,5-3,2
max vikt 3,5

Vuxen

<2,00 kg 0 poäng
2,01-2,30 kg          3 poäng
2,31-2,50 kg 4 poäng
2,51-3,20 kg 5 poäng
3,21-3,50 kg 4 poäng
>3,51 kg 0 poäng

Poängskala

Vikt 5
Rasprägel och presentation 10
Kroppsform 20
Pälsens täthet 10
Pälsens kvalitet 10
Täckfärg och schattering 20
Mellan- och bottenfärg 20
Kondition, vård och sundhet        5
Summa poäng

100

 

 

 

 

 

 

Rasprägel och presentation

Öron
Öronen är jämnt behårade, bäres styvt upprättstående och skall ha avrundad överkant. Öronlängden skall harmoniera med kroppsstorleken.

Huvud
Huvudets storlek skall hos såväl hanar som honor harmoniera med kroppsstorleken. Hanens huvud är kraftigt med bred panna och nos. Käkarna fylliga och nosprofilen lätt böjd. Honans huvud är smalare än hanens.

Hals
Kort, huvudet sitter tätt an på kroppen.

Hakpåse
Hanar får ej ha hakpåse. Det får förekomma så kallat hakskägg. Detta är ett smalt hudveck. Honor bör inte ha hakpåse. Vid bedömning av hakpåse skall djuren sitta i upprätt ställning.

Vanliga fel som medför poängavdrag
Mindre avvikelser från rasprägeln, idealtypen. Smalt huvud och panna hos hanar och grovt huvud hos honor, spetsig nos och ojämn nosprofil. Huvud och öron som ej harmonierar i storlek med kroppsstorleken. Tunna öron, dålig avrundning, felaktig öronställning eller böjda öronspetsar. Antydan till hakpåse hos honor. Dålig presentation.

Diskvalificerande fel
Stora avvikelser från rasprägeln. Svaga (svajande) öron. Hakpåse hos honor. Kraftiga hudveck på bröstet eller benen. Hakpåse eller antydan därtill hos hanar.

Kroppsform

Kroppen är kort och kompakt med förhållandevis god bredd.

Bröst
Brett och fast.

Rygg
Bred med god muskelansättning.

Rygglinje
Rygglinjen går från nacken till korset i en mycket svag båge (konvex). Därifrån i en jämn både (kvartscirkel) som slutar vid svansroten.

Ben
Kraftiga och raka som åtskilda bär upp kroppen fritt från underlaget. Skulderbladen sitter tätt intill kroppen. Kaninen skall stå på tassen. Bakbenen kraftiga och skall bäras parallellt med kroppen.

Lår
Kraftiga, muskulösa utan framträdande ben och med insidorna tätt intill kroppen.

Svans
Normalt utvecklad, rikligt behårad och skall ligga an mot kroppen.

Vanliga fel som medför poängavdrag
Mindre avvikelser från idealstorleken. En vek och finare kroppsbyggnad hos hanar. Smalt bröst. Svag ryggmuskulatur, ojämn rygglinje. Framträdande skulderblad, svaga och tunna framben, lätt genomtramp, bakbenen ej parallella med kroppen, högt markerat kors. Plant, eller brant sluttande kors. Utskjutande lår.

Diskvalificerande fel
Total avvikelse från de föreskrivna proportionerna. Spetsig rygg, starkt genomtramp/björntramp på frambenen. O- eller X-ben. Svansen skev i svansroten, bruten eller krokig. Mycket kort, svagt utvecklad svans.

Päls

Den normalhårade kaninen har, beroende på ras, en pälslängd som varierar mellan 2-4 cm (mätes mitt på ryggen). Förhållandet mellan ullhår och täckhår skall generellt vara 20:1. Detta förhållande får dock ses som mycket allmänt eftersom stora variationer råder mellan olika raser.
   Pälsens täthet är till största delen betingad av antalet ullhår. Pälsen skall vara så tät som möjligt. Så tät att man svårligen ser huden om man blåser i pälsen. Pälsen skall ge en fyllig och elastisk känsla när man stryker den mothårs med handen. Tätheten bedömes utan hänsyn till hårlagens kvalitet.
   Pälsens kvalitet bestäms av förhållandet mellan ullhår och täckhår, av hårens tjocklek samt av pälsens längd. Många täckhår ger en grov päls, medan ett litet antal täckhår ger en mjuk päls. Om de olika hårtyperna är genomgående tunna ger det en vek, mjuk päls. Den grova pälsen känns sträv och hård när man stryker pälsen mothårs med handen.
   Vid bedömning av pälsens täthet tas hänsyn till, att den täta pälsen inte kan förväntas ha samma elasticitet som den tunna pälsen. Detta beroende på att håren dröjer längre med att falla tillbaka till sitt naturliga läge hos den täta pälsen än hos den tunna. Den tunna pälsen är glansfull medan den täta pälsen är mera matt i ytan.

Vanliga fel som medför poängavdrag
För mjuk päls. Små bara fläckar. Svag behåring, även på öronen. Ojämnheter i längd och kvalitet (fällning). Filtningstendens vid svansroten.

Diskvalificerande fel
Kala fläckar som inte täcks av omgivande hår. Långhårstendens. Stark fällning (då bedömning ej är möjlig). Filtad päls.

Färg

Färgade djur får inte ha vita hår i pälsen. Färgade djur skall ha färgade morrhår. Mörkningsgraden följer pälsfärgen. Förekomst av vita hår vid naveln är inget fel. Kravet på rätt bottenfärg gäller även öronen.

Vanliga fel som medför poängavdrag
Enskilda vita hår. Hår av främmande färger. Rostanstrykning. Ojämnheter i färgen.

Diskvalificerande fel
Vita grupper eller grupper av främmande färger (tio hår eller fler tillsammans i en grupp). Många vita hår över kroppen och på öronkanterna.

Viltröd (Harfärgad) (AA BB CC DD GG y1 y2 y3)

Färgen är som på viltgrå kaniner men med den bruna tonen är förstärkt till en kraftig, lysande färg. Harfärgen har viltanlag och den röda tonen finns i ljusare nyanser på buken, käkarnas kant, benens insidor, svansens undersida och ringen runt ögat. Bukfärgen bör vara så kraftigt röd som möjligt och sträcka sig ut på svansen. Nederst på sidorna och på låren bleker "viltstrimman" den rödbruna färgen, den skall dock vara så lite framträdande som möjligt. Hårens mellanfärg är närmast rödbrun. Svansens översida är svart och öronen svartkantade. Svagt markerade ljusa strimmor på frambenen är inget fel.
   Bottenfärgen skall vara utvecklad på bröstet och ner mellan frambenen samt på låren och runt könsdelarna.

Bottenfärg: blå. Ögonfärg: brun. Klofärg: mörkbrun.

Vanliga fel som medför poängavdrag
Ljus buk och undersida på svansen. Kraftigt markerade strimmor på frambenen. Svag schattering. Ljus bottenfärg. Avsaknad av blå bottenfärg på bröstet.

Diskvalificerande fel
Helt vit buk. Avsaknad av schattering. Färgen grå. Helt vit undersida på svansen.

Kondition, vård och sundhet

Djuren skall vara i normalt hull. Pälsen skall vara ren över hela kroppen. Klorna skall vara klippta ca 5 mm från pulpans spets. Öronen skall vara rena även i örats botten. Pälsen runt ögonen och nosen skall vara ren och torr.

Vanliga fel som medför poängavdrag
Lindrig stallsmuts under tassarna. Långa klor. Lätt rinnande ögon. Magra eller för feta djur. Brutna klor. Mindre sår och lättare skador. Lindrigt angrepp av ohyra.

Diskvalificerande fel
Konstaterad sjukdom. Mycket smutsiga djur. Kraftigt undernärda eller överfeta djur. Stora skador som orsakats av slagsmål. Större sår och skador. Skadade öron. Avsaknad av klo. Missbildningar och lemlästningar. Tvetydlighet beträffande kön (hermafroditisk). Avsaknad av en eller båda testiklarna. Djupt hängande testiklar. Kluven penis. Missformade tänder eller avsaknad av tänder. Felaktigt bett. Blindhet. Svårare angrepp av ohyra. Högdräktiga honor eller kastrerade djur. Andra påvisbara fel som förorsakar att djuret inte skall bedömas.